Halva natten låg jag och lyssnade på sommarpratet i P1. Först ut var Per Moberg, men hans berättelse tilltalade mig inte alls, utan istället snubblade jag över Claudia Galli. En fantastisk kvinna som jag på något sätt fastnade för, för många år sedan. Jag vill också sommarprata. Bestämma innehåll helt själv, fylla timmen med anekdoter från mitt liv, händelser som fått mig att skratta och berättelser jag vill dela med mig av. Jag vill dela mina tankar med världen. Så, jag tänkte. Detta får bli mitt eget lilla sommarprat. Min lilla håla där jag skriver prosa, berättar om de saker som blir påminda precis innan ögonlocken stängs igen och urklipp från vardagen så som bestyr i tvättstugan eller matlagning med ett ekande kylskåp. En blandning helt perfekt, enligt mig. Ja, så får det bli. Välkomna!en underbar kväll i juni